Förklaring till "carpe diem"

Det här är ett relativt bra exempel på min mer flummiga ådra inom min poesi.
Dock har jag slipat bort det mesta, mina äldsta dikter är mycket mer virriga
och extravaganta (vad det nu betyder)

I varje fall, den här dikten är lite av mitt credo vad gäller min syn på vardagar.
Ett budskap som min gode far hamrat i mig genom åren
(med något annorlunda ordval förvisso men likväl) och jag tycker att det har fastnat någorlunda.

Det handlar faktiskt om att se varje dag som en möjlighet
att glädjas åt det som går att glädjas åt.
Stödja dem som går att stödja och
älska så mycket som ens kärlek mäktar med.

Vi är trots allt människor och vi klarar inte att vara positiva hela tiden
men vårat fokus ska hela tiden vara hos Gud och där finns bara ljus.
Det är en utmaning, men jag tänker inte fortsätta vara en oboyflaska hela mitt liv

(För er som undrar vad oboyflaska egentligen är, tänk Pucko le chokladdryck.
Lite snällare, lite mer subtilt ^_^)

Förklaring kring "Det handlar om krig"

Det är svårt ibland att veta var man hör hemma här i livet
eller snarare, det är svårt att veta var man vill höra hemma.
Inte minst när man är en ung kanalje comme moi.

Dikten är från 2005, vid den tiden skrev jag väldigt mycket om min kristna identitet
och vad det egentligen var som jag ville med min tro.
Speciellt slogs jag väldigt mycket med mina tankar om kyrkan och församlingen.
Jag ville i perioder inte ens vara kristen,
men en fråga kom tillbaka hela tiden;

"Vad skulle jag vara istället?"

Det är svårt att vara kristen
kristna är inte världens bästa människor
långt därifrån och det är inte alltid lätt
att behöva dela sin tro med människor man inte alls trivs med
som är ljusår ifrån det som man själv är.

Men vad är alternativen? Världen i sig själv är ingenting.
Det som är gott kommer från Gud, det som är ont är så
mycket mer förfärligt än de problem man får konfrontera
i den kristna gemenskapen.

Den här dikten blev lite av en slutgiltlig replik för mig själv.
Det kan vara ohyggligt svårt att passa in, och känna sig
som en av de "heliga" men å andra sidan. Det andra livet
det utan Gud kommer aldrig bli något annat än
"en syrerik död"